UTforskning - Omvärldsbevakning November 2025

I en värld som förändras snabbare än någonsin är omvärldsbevakning räddaren i nöden. Men med media som publicerar nyheter högt och lågt så kan det kännas överväldigande att hänga med i allt. Varje månad dyker vår studentpolitiskt ansvarig i havet av nyheter för att plocka ut de viktigaste nyheterna för studenterna på Utbildningsvetenskapliga sektionen. Varje månad publiceras omvärldsbevakningen, eller som vi kallar det UTforskning här och om ni har förslag på nyheter ni vill veta mer om så är det bara att höra av er till studentpolitiskt ansvarig.

UTforskning - November

30 timmars förskola

Tidigare har vårdnadshavare som är föräldralediga eller arbetslösa haft rätt att ha sitt/sina barn på förskolan 15 timmar i veckan. I Stockholm har vårdnadshavare sedan 2019 rätt att ha sina barn på förskolan i 30 timmar medan det inte sett likadant ut i resten av landet. 

Från och med nästa år ska detta även börja gälla i Göteborg. 

Sverige Lärare är kritiska till beslutet som menar att arbetsmiljön i förskolan redan är dålig och hävdar att man måste lösa problemet innan barnen får stanna längre.
De uttrycker att förskolan är viktig för barnens utveckling men som det ser ut idag ute på förskolor ställer detta beslut tyvärr till med mer besvär än vad det hjälper barnen. Stora barngrupper, ljudmiljöerna och lärmiljöerna uttrycks som redan problematiska. Sveriges lärare menar att den nya budgeten ses som riktad till föräldrarna och inte barnen och personalen på förskolan.
Man hade istället velat att pengarna riktades mot att lösa de problem som redan finns på förskolan samt för att satsa på barn med särskilda behov och diagnoser. 

Med nya förslag hoppas man på personalförstärkning men ser det som osäkert. Politikerna i Göteborg menar att detta förslag inte kommer påverka arbetsmiljön då de vill satsa på bemanningen, minska barngrupperna och öka kvaliteten. 

Liberalerna vill att detta ska gälla i hela landet. De lägger fram ett förslag som innebär att alla barn har rätt att gå i förskola 30 timmar i veckan. De menar att detta ska underlätta för vårdnadshavare vardag samt att de menar att förskolan är en viktig plats för lärande.

Ändringar i utbildningen för specialpedagoger

I dag utbildas fler specialpedagoger än speciallärare men regeringens nya förslag om nytt stödsystem innebär att elever som behöver stöd nu ska undervisas av speciallärare. Nu föreslås en ny utbildning för speciallärare som gör att man ska kunna arbeta direkt med elever efter sin utbildning. Utbildningen får nu en praktisk riktning och specialpedagogernas rådgivning slopas.
Sveriges lärare menar att det inte är utbildningens utformning som är problemet utan att det saknas resurser för att ge eleverna det stöd de behöver. Men samtidigt välkomnar de utredningen som ska vara klar till sommaren 2026. 

Skillnaden i utbildning på specialpedagog och speciallärare:

Speciallärare: specialiserad inom språk-, skriv- och läsutveckling, matematikutveckling eller inom intellektuell funktionsnedsättning. 

Specialpedagog: Har lärarutbildning i grunden och är specialiserad för att arbeta på organisation-, grupp- och individnivå. 

Många kritiserar förslaget och menar att barn med svårigheter inte enbart blir hjälpta av att arbeta med läs- och skrivträning. Dessa barn behöver stöd med neuropsykiatriska svårigheter, psykisk ohälsa, social utsatthet och frånvaro. Här menar de att specialpedagogen har en avgörande roll, just eftersom de har en NPF-kompetens. 

Man kritiserar även regeringens åsikt att specialpedagoger enbart arbetar med “råd och handledning”. Specialpedagoger arbetar med konkret elevarbete och det krävs att man arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå för att skapa en fungerande helhet. En överbetoning på just individnivån anses skapa en obalans. Ofta handlar det inte om lärandet utan stödet utöver det som kan göra lärande möjligt. Det är dock osäkert om detta förslag kommer att införas då dagens utbildning är grundad i aktuell forskning och det krävs vetenskapligt stöd för att göra förändring. 

Sudan

Inbördeskriget i Sudan har pågått sedan april 2023 där landets väpnade styrkor kallade SAF har stridit mot Rapid Support Forces, en paramilitära grupp (en väpnad grupp som organiserats som ett militärt förband) kallad RSF. Trots att detta inte pratas om på nyheterna eller sociala medier räknas detta som en av de värsta humanitära kriserna i modern tid. Mängden massgravar och blod som synts på satellitbilder jämförs med folkmordet i Rwanda, där mer än 800 000 tusen dödades under enbart 4 månader. Fler än 70 tusen människor tros ha dött under enbart 10 dagar. 

RSF tog i oktober kontroll över el-Fasher, Sudans armés sista fäste i Darfur. Under deras attack dödades cirka 460 patienter på ett sjukhus samt deras anhöriga och arbetare på sjukhuset.  Sedan 2023 har 40 tusen människor dödats och 12 miljoner har drivits på flykt. Förutom de militära attackerna råder svält, kolerautbrott och brist på sjukvård där människor tvingas äta hundmat för att överleva.Civilbefolkningen är instängda i el-Fasher och just nu släpps inget humanitärt stöd in. 

FN har varnat för krigsbrott och kräver stopp på vapenflödet och utländsk inblandning i konflikten. Men RSF hävdar att det är allierade väpnade grupper som är ansvariga. RFS har bland annat stoppat flyende och krävt lösensumma på 25 000 kr per person för att passera. De som inte kunnat samla ihop detta på två timmar har dödats. Gruppen utsätter även lokalbefolkningen för attacker, plundring och sexuellt våld där barn, kinnor och äldre är särskilt utsatta.

Gaza

Vapenvilan i Gaza har inte hållit. Över hundra människor dödades förra veckan, dock hävdar Israel att vapenvilan fortfarande är aktiv. Sedan vapenvilan utropades den 10 oktober har cirka 240 palestinier dödats och fler än 600 har skadats. Den 28:e oktober bombade Israel Gazaremsan återigen då de anklagar Hamas för brott mot vapenvilan, dock var drygt 100 av dem som dödades civila. Hamas har även fortsatt överlämna döda israeliska gisslan. 

Folket i Gaza svälter fortfarande då den humanitära hjälpen inte får komma fram. 21 av 23 nödhjälps ansökningarna har avslagits och situationen är fortsatt kritisk i Gaza. Sedan krigsutbrottet 2023 har 69 tusen människor dödats i israeliska attacker och fler än 170 tusen har skadats. Tusentals människor tros fortfarande ligga i rasmassorna. Dessa siffror inkluderar inte de som dött av svält, uttorkning eller brist på medicin.

UTforskat: Positiva nyheter i världen

• New York City har valt Zohran Mamdani till borgmästare. Deras första muslimska att leda staden, första sydasiatiska att personen leda staden och första personen född i Afrika att leda staden. Han är även New York Citys yngsta borgmästare på över ett århundrade. En historisk vinst! Hans fru blir även den yngsta first lady som New York City någonsin haft.
• Virgina har valt sin första kvinnliga guvernör, Abigail Spanberger! Virgina valde även Ghazala Hashmi till viceguvernör vilket gör henne till den första muslimska kvinnan att vinna ämbetet i delstaten någonsin!
• New Jersey har valt Mikie Sherrill till guvernör för tredje gången. Andra kvinnan att bli vald till guvernör i delstaten!
• När dessa två kvinnor tillträder i januari kommer 14 kvinnor tjänstgöra samtidigt som guvernörer, ett rekordhögt antal för USA!

Källor kontakta studentpolitikst ansvarig

Hälsningar

Saga Rydén - Studentpolitiskt ansvarig Utbildningsvetenskapliga sektionen