Studentinflytandet kvävs vid Göteborgs universitet
Regeringen föreslår att sänka statsbidraget till studentkårerna från 55 till 35 miljoner kronor i statsbudgeten för 2026, en minskning med en tredjedel. Studentkårernas finansiering ligger därmed på rekordlåga nivåer.
Statsbidraget till studentkårerna infördes när kårobligatoriet avskaffades 2010. Regeringen utlovade studentkårerna en statlig ersättning motsvarande cirka 400 kronor per student varje år i dagens penningvärde, men i praktiken blev summan betydligt lägre. Nu föreslås ersättningen sänkas ytterligare, till endast 100 kronor, den lägsta nivån någonsin.
Förslaget om att minska ersättningen ytterligare kommer att påverka studentkårer runt om i landet, däribland Göta studentkår, Sveriges näst största studentkår som representerar en majoritet av studenterna vid Göteborgs universitet. Det minskade anslaget kommer leda till att Göta studentkår tvingas omstrukturera sin verksamhet och skära ner på verksamhetsstödet, både i form av anställningar och antalet förtroendeuppdrag. I slutändan drabbar detta de studenter som verksamheten är till för.
Situationen förvärras dessutom ytterligare av att Göta studentkår redan har varit tvungna att budgetera för ett underskott på 685 000 kronor, en enorm belastning för en ideell organisation men närmast obetydlig för regeringen. Trots detta är det just dessa resurser som avgör om studenterna får en studietid att minnas och en utbildning att vara stolt över.
På längre sikt bedöms det som mycket svårt att upprätthålla nuvarande kvalitet och verksamhetsnivå med de minskade resurserna. Detta riskerar att påverka både den interna organisationen och möjligheten till att fullfölja studentkårens lagstadgade uppdrag: utbildningsbevakning och studiesocial verksamhet.
Att studentkårer ska finnas och vara verksamma inom utbildningsbevakning och främjande av studieliv regleras i Högskolelagen (1992:1434). Sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 är studentkårerna i huvudsak beroende av statliga bidrag, men även av medlemsintäkter, för att finansiera sin verksamhet. Göta studentkår menar dock att det är orimligt att lägga ansvaret på studenterna att finansiera anställdas löner och förtroendevaldas arvoden.
Göta studentkår är en organisation av och för studenter och vår självklara utgångspunkt är att studenterna ska få mer tillbaka än vad studentkåren tar ifrån dem. Göta studentkår har därför medvetet arbetat för att hålla medlemsavgifterna studentvänliga. Att vara student i Göteborg är redan dyrt med höga hyror och ständigt ökade levnadskostnader. Det vore både orimligt och oansvarigt att lägga ytterligare en ekonomisk börda på studenterna genom ökad kostnad för ett medlemskap i studentkåren när vår uppgift som studentkår är att finnas till för studenter och ständigt arbeta för att förbättra deras studietid, inte försvåra den.
Ett minskat anslag till studentkårerna är i praktiken ett direkt angrepp på studentinflytandet. Studentkårerna utgör inte bara en röst för studenterna i frågor som rör utbildningens kvalitet och villkor, de är också en gemenskap och ett stöd och bidrar med ett sammanhang som är avgörande för att studenter ska trivas under studietiden och därmed klara av att fullfölja sina studier. När regeringen minskar resurserna för studentkårerna riskerar man därför att urholka både studenternas möjlighet att påverka sin utbildning och deras tillgång till det sociala nätverk som gör studietiden trygg, meningsfull och minnesvärd.
Enligt regeringens budgetproposition kommer studentkårernas statliga finansiering att återgå till samma nivå som 2020. Ingen hänsyn tas till inflationen, vilket i praktiken innebär en urholkning då intäkterna inte längre täcker utgifterna. Beslutet hotar att kväva studentinflytandet och försvaga studenternas röst.
Göta studentkår kräver därför att regeringen stoppar nedskärningen av anslaget till studentkårerna och tar ansvar för att säkra studenternas möjlighet att påverka sin utbildning och sin framtid.
Göta studentkårs presidium
Moa Clasberg & Linn Andén
