Meritpoäng - Gymnasiets grymma piska
Tom Holtorf
De viktigaste kurser i skolan är språkkurserna. Det kan komma som en chock för vissa, men egentligen är det ingen nyhet. Sedan 2007 ger utökade språk- och matematikkurser på gymnasiet extra poäng utöver betyget, så kallat meritpoäng. Även om tanken bakom meritpoängssystemet är fin, misslyckas systemet totalt med att uppnå sitt syfte att utöka språkkunskaperna i Sverige. Meritpoängen påverkar elevernas meritvärde alldeles för mycket, och tvingar dem därför att välja språkkurser de annars inte hade valt. Resultatet blir att elever inte har något intresse för sina språkkurser, och lär sig därmed nästintill ingenting. Om meritpoängssystemet inte fungerar, vad är då meningen med att ha kvar det? Det är dags att vi seriöst överväger meritpoängens existens.
Först och främst påverkar meritpoäng elevers slutgiltiga meritvärde alldeles för mycket. Eleverna kan maximalt nå 2.5 meritpoäng på gymnasiet, vilket har samma effekt som att höja alla betyg med ett steg. Att gå miste om meritpoäng är att skjuta sig själv i foten helt enkelt, så hur rimligt är det egentligen att meritpoäng ska ha en sådan stor påverkan på elevernas möjligheter att komma in på universitet? Och hur rättvist är det för de elever som inte är intresserade av språk? Det är helt absurt att språk särbehandlas trots att andra ämnen kan anses vara minst lika viktiga, om inte viktigare.
Eleverna kan inte heller fritt välja vilket modernt språk de vill läsa eftersom moderna språk 1, 2, 4 och 5 inte ger meritpoäng. De som vill byta språk efter högstadiet kan alltså inte göra det utan att bli straffade av systemet. Resultat blir att 12-åriga barn på mellanstadiet förväntas veta vilket språk de vill läsa fram tills de är vuxna på gymnasiet. Det är en helt orimligt förväntan som piskar tusentals ungdomar som vill lära sig ett nytt språk efter grundskolan. Om tanken med meritpoäng är att elever ska uppmuntras till att läsa mer språk, borde inte skolan uppmuntra elever att välja språk som de faktiskt vill lära sig? Det är kontraproduktivt och helt meningslöst att försöka tvinga elever att lära sig ett språk om de inte är intresserade.
Trots att meritpoängssystemet tvingar ungdomar till att välja språkkurser, uppmuntrar den inte dem att faktiskt lära sig språket. Skolverket sammanställde en undersökning 2018 kring meritpoängens påverkan på elever. Undersökningen kom fram till att elever väljer språk utifrån taktiska meritpoäng, vilket leder till att nästintill ingen av dem satsar på höga betyg eller söker sig till språkkurser de egentligen vill läsa. Resultat blir att språkkunskaperna faktiskt minskar, trots att fler elever läser språk. Oavsett vilket betyg eleverna får är meritpoängen alltid den samma, och därför väljer många elever att satsa på betyget E när de egentligen kan arbeta ihop ett högre betyg. I många fall är eleverna omotiverade och sätter nästintill ingen energi på att lära sig språket.
Alla ser dock inte meritpoängsystemet som boven bakom de minskade språkkunskaperna bland ungdomar i Sverige. Åsa Fahlén, ordförande för lärarnas riksförbund, är en av dem och hon menar att problemet egentligen ligger hos ungdomarna: “Tyvärr verkar inte eleverna ha medvetenhet eller tillräckliga kunskaper om vikten av språk i arbetslivet.” skriver hon i sin opinionstext om landets språkkris. Skolverket har dock själva konstaterade att elever väljer språkkurser utifrån meritpoäng, och inte passion eller intresse. Det är av den anledningen färre elever faktiskt lär sig språken de läser. Vi bör inte sätta skulden för de bristande språkkunskaperna på eleverna, skulden ligger nästan helt på meritpoängen.
Slutligen kan vi konstatera att språk är otroligt viktigt. Inte bara för individen, men även för Sverige som land. Det finns ingen tvivel om att meritpoäng har fått fler personer att läsa språk, men har meritpoängen fullföljt sitt syfte att öka språkkunskaperna? Om man litar på Skolverkets uppskattningar är svaret nej. Systemet belönar minimal engagemang och straffar eleverna som vill byta språk. Utan meritpoäng skulle elever fritt få välja vilka ämnen de vill läsa utifrån intresse istället för tvång. Elever behöver inte bli piskade för att lära sig språk, och därför bör meritpoäng tas bort.
Tom Holtorf
Lärarstudent och ordförande för Bambabladet