Nytt styre - Hur ändras skolan?
Tom Holtorf & Emelie Sjölander
I och med ett maktskifte i det senaste valet har flera nya förslag presenterats för skolan. En fråga som många av oss säkert ställer är; vad kommer hända med skolan nu? Jo, förslagen fokuserar på tre huvudsakliga områden:
* Skapa ordning och reda i klassrummet
* Öka befogenheter för lärare och rektorer
* Mer traditionell undervisning med skolböcker och fler ämneskunskaper
Förslagen har dock fått kritik, inte minst från rektor Linnea Lindquist som menar att förslagen är slarvigt formulerade och att mycket av det som regeringen vill genomföra inte kommer fungera i praktiken. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är dock inte allt för orolig. Han anser att det inte är särskilt stor skillnad på regeringens förslag och tidigare styre och att skolan sannolikt kommer fortsätta bedrivas på samma sätt som förut.
Hur kan skolan ändras i praktiken?
Även om inte hela skolan reformeras, finns det flera nya förslag på hur skolan ska bedrivas. Ett av regeringen mål är att öka antalet elever som tar sin gymnasieexamen. Exempelvis vill regeringen öka antalet undervisningstimmar i skolan med motivering att det behövs mer tid och fokus på matematik och svenska. Det ska även finnas fler möjligheter för skolor att skapa separata klasser med extra stöd för elever som ligger efter i planeringen, och även spetsklasser för dem elever som ligger före planeringen. Slutligen finns det förslag om att öka kraven för antagning och undervisning på lärarutbildningen vilket regeringen menar kommer stärka läraryrkets status samt kvaliteten på lärare.
Taget från SCB undersökning 2017 om varför elever inte tar sin gymnasieexamen.
Hur kommer friskolor att se ut?
Föregående regering ville stoppa vinstuttagen i skolan, ta bort kösystemet till friskolor och stoppa etableringen av religiösa friskolor. Den nuvarande regeringen går åt samma riktning, men med lite andra förslag. Exempelvis ska en nyöppnad skola eller en skola som bytt ägare inte får ta ut vinst de första åren, men vinstuttag ska fortsätta vara möjligt för resterande friskolor. Regeringen vill även behålla kösystemet till populära friskolor men minska kön till skolorna dramatiskt. Religiösa friskolor ska få finnas kvar men under striktare granskning.
Kritik
Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen Göteborg och skoldebattör är en av flera kritiker till förslagen som presenterats i Tidöavtalet. Hon kommenterar i sin blogg att regeringen föreslår onödig lagstiftning som inte kommer att förbättra skolan. Lindquist förklarar att ett förslag är att huvudmän ska kunna utöka undervisningstimmarna på en skola, något hon menar redan är möjligt med dagens lagstiftning. Hon kritiserar även flera andra förslag för att vara omöjliga att genomföra i praktiken, exempelvis förslaget att ha ett gemensamt skolval med kortare kötider för friskolor. Lindquist menar att förslaget är en paradox då det inte går att ha ett gemensamt skolval där alla elever får samma möjligheter att välja skola och samtidigt ha kvar skolköer där föräldrarna kan sätta in sina barn på förtid. Om skolvalet ska vara gemensamt och helt rättvist kan inga köer få existera alls, menar Lindquist.
Vill du läsa mer om de nya skolförslagen? Läs då Tidöavtalet här:
https://www.xn--tidavtalet-gcb.se/